Den fiktive beställaren
När vi första gången träffade butiksägaren presenterade han sig som David Edshammar.
Vi tittade på varandra och förstod direkt att detta var en kund för oss. Vi träffade honom
i en källare på söder där han satt i en sackosäck och drack rödvin direkt ur flaskan. Det
gick en minut och inget yttrades. Alla väntade på att någon skulle bryta tystnaden.
Tillslut började David skratta jättehögt och utbrast ”Jag heter faktiskt Philip
Ljunghusen”. Vi, de övriga i lokalen, försökte så smått styra in samtalet på butiken som
skulle projekteras och som faktiskt var den direkta anledningen till varför vi nu befann
oss i denna unket luktande källare på söder. Philip tog upp ett block ur innerfickan och
en penna ur sin byxficka och började klottra ner ord som en galning. Han gav lappen till
Anna, reste sig och vände på sin sackosäck och satte sig på den igen. Anna läste högt
från lappen. ”Madmen, 60 – tal, herrklubb, stil och cigaretter” längst ned på lappen i ena
hörnet stod det. ”Kosta vad det kosta vill, vänliga hälsningar Peter Sahlén”. Anna
tittade på Hanna, Hanna tittade på Axel och Axel tittade på Emil som tittade rakt ut
i ingenting. David, Philip, Peter eller vad han nu heter har varit en super schysst
snubbe. Men frågan vi alla ställer oss är om han existerar på riktig eller om han är ett
fantasiväsen, skapad av alkoholens dimma och som så ofta, ett behov av en man med tre namn.